Bloggens framtid. | sofishusdrömmar

sofishusdrömmar

Annons

Bloggens framtid.

Då Blomsterlandet hade 50% på alla gröna växter i helgen så passade jag på att förnya lite här hemma. Krukorna är Hanna Wessman och finns hos Nice. Lovepåsen kommer från qlkort.

Hej på er!

Ett litet blogguppehåll har det varit här inne. Jag ska försöka att berätta varför. Jag har funderat otroligt mycket den senaste tiden och ska försöka sätta ord på mina tankar. Jag brukar ju inte vara så personlig här på bloggen men nu känner jag att jag vill vara det.

I somras när jag flyttade min blogg hit till The happy hill så hade jag stora ambitioner för bloggen. Roliga samarbeten på gång och inspirationen flödade.

När man flyttar en blogg så är det naturligt att tappa en del följare så det hade jag räknat med. Men det kändes ändå ganska segt i början. Jag började tvivla lite på mig själv, ifrågasatte min stil och kände mig osäker på vad jag egentligen tycker om (här pratar vi inredningsrelaterade saker:) samtidigt som jag kände pressen på mig att prestera. Hösten kom och jag började jobba, Nils började på förskolan och det gick inte alls så lätt som jag trott. Men till slut flöt det på bra. Sen började alla sjukdomar, inget allvarligt som tur är men höstblåsor, feber, förkylningar etc. Mycket vabbande och känslan av att vara otillräcklig satte igång, jobbet blev lidande och det dåliga samvetet gnagde hur jag än gjorde. Det var känslor som jag själv framkallade inte som någon annan fått mig att känna. Å bloggen, min fina blogg som jag tänkt satsa på, den fick allt som oftast komma sist på prioriteringslistan.

Prestationsångest!

En av de jobbigaste känslor tycker jag. Känslan av att inte kunna prestera även fast man vill, känslan av att inte vara tacksam över det man har. DEN känslan ska man se upp för. Den kan förstöra så mycket. Tyvärr har den känslan tagit över mina tankar för ofta den sista tiden. Inte bra… Istället för att inspireras av andra har jag känt mig missnöjd med mitt eget. Så kan väl alla känna ibland men det får inte bli för ofta för då har man ett problem.

Jag kommer också på mig själv med att jämföra mig med andra och framförallt när det kommer till tid. Vi är alla olika, har olika referensramar och erfarenheter. Vi hinner olika mycket och prioriterar olika, så är det ju MEN jag tycker inte att jag hinner något fast jag egentligen borde det. Visst har vi olika förutsättningar och jag vet ju att när man har en liten hemma så går ju han först i alla lägen och inget annat är ju viktigt egentligen, men ändå kommer tankarna “HUR hinner andra människor så himla mycket?”

Under julledigheten så funderade jag väldigt mycket. Kanske var det dags att sluta blogga, sluta kika in på instagram i tid och otid… Det gick så långt att jag bestämt mig för att sluta. När jag bestämt mig så släppte mycket. Jag behövde inte prestera (ska tillägga att jag är en tävlingsmänniska som annars gillar det här med prestation men inte i detta läge) och slutade att jämföra mitt hem med andras, det var nästan så att jag ansåg att jag var mitt hem och kände att jag blev bedömd efter hur mitt hem såg ut, typ. Känslor som jag själv framkallade. Lite “ja men hon som har en inredningsblogg måste ju ha ett jättefint hem” Sjukt, jag vet. Lite sanning ligger det nog i det men de flesta vet ju att vi som bloggar har precis samma stök som alla andra:)

Slutligen, glädjen i att blogga, vart tog den vägen?

Jag älskar ju att bli inspirerad och att få inspirera. Älskar att fota, redigera bilder och skriva men när tiden inte räcker till så försvinner glädjen sakta men säkert.

Många av dessa tankar och funderingar har ju alla ibland och så funkar ju vi människor men när de får ta över och härja fritt så behöver man göra något åt det. Så denna bloggpaus har varit välbehövlig och fått mig att inse några saker:

Jag behöver jobba på att hitta tillbaka till mig själv och det jag tycker om vad gäller inredning, foto etc.

Hitta tillbaka till glädjen och inspirationen.

Jag vill fortsätta blogga men inte lika ofta som tidigare, bara när tid och lust finns. Jag ska även dela med mig mer av mig själv här på bloggen så den blir mer personlig.

Hitta en balans i livet med familj, jobb, fritid och bloggande.

En mycket klok vän sa till mig att det här är året då du ska satsa på Sofi. På att må bra och hitta en balans. Det ska jag verkligen göra! Min kloka vän sa massor av bra saker men de behåller jag för mig själv så länge.

TACK för att ni tog er tid att läsa mitt långa ärliga inlägg. Trots alla dessa känslor så känner jag mig förhoppningsfull inför framtiden. Vi går mot ljusare tider och då brukar inspirationen komma tillbaka. Jag har gått med i viktväktarna och det funkar jättebra. Jag känner mig redan piggare i kroppen och i sinnet:)

Jag mår inte dåligt men har som sagt funderat mycket och haft en obalans i livet som jag jobbar på att få till på ett bra sätt.

TACK för att ni finns och kikar in här!

Stor varm kram till er alla!

Kommentarer

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Anneli

    I feel your pain…Men man måste fråga sig själv av vilken anledning man bloggar? Bloggar man för sig själv eller bloggar man för andra? Bloggar man för sig själv, som en dagbok, är det nog lättare att inte känna någon press utan man kan blogga om vad man vill och när man vill. Samma gäller om man bloggar för att vänner och familj runt om i världen som bor på annan ort ska kunna följa ens dagliga liv (jag själv bloggar av båda dessa anledningar).

    Jag tror det blir knepigare om man bloggar för en publik och för att dra in annonsintäkter, då blir bloggandet en uppgift. Bloggportalen förväntar sig något av en speciell kvalitet och då ställs man inför en press att prestera och kanske tappar bort sig själv och lusten att blogga på köpet.

    Skriv det du känner och skriv bara när du känner för det.

    Lycka till!

    Kram, Anneli

  2. Ekenäsliv

    Älskade vännen <3
    Jag kan känna igen mig väääldigt mycket i det du skriver…
    Lider ju med en hel del av det här med prestationsångest tyvärr.
    Men väldigt fint att du skrev om det tycker jag för det är ofta de här ärliga inläggen som behövs… Livet är ju inte bara glamor liksom.
    Å Nils är bara liten en gång, han är ju viktigast av allt <3 Vi har all olika förutsättningar hjärtat <3
    Du är så fantastisk, mjuk, ödmjuk, kärleksfull och vacker min vän <3
    Massa varma kramar Anna

  3. Katarina

    Hej sötis!
    Vilket fint inlägg och vad himla glad jag blir att du inte tänker sluta..;)
    Jag har lite ångest inför att jag inte hinner läsa andras bloggar så mycket som jag skulle vilja…
    Eller…jag orkar helt enkelt inte….känner att det är så mycket annat som tar tid…
    Å visst är det hemskt, det här jämförandet….Jag jämför aldrig mitt hem med andras…
    Då skulle jag nog bli tokig….alla har ju olika förutsättningar och olika tycke och smak….tur är väl det…
    Stor kram hjärtat!
    Katarina

  4. Hanna Dalme

    Hej Sofie

    Fint och ärligt inlägg. Det kanske är något med vår ålder att man funderar mycket på saker, ting och tid!

    Ibland undrar jag om det bara är vi här i norden som kör på i samma takt, fast livet går upp och ner för övrigt. Jag tror det är jättebra att stanna upp och fundera, det måste ta sin tid Och energi. Helst vill vi bara att det ska gå obemärkt förbi och bara vara helt klart på en gång. Tror inte alls att det funkar så! Allt är förändligt, vänd och vrid, låt det ta tid.

    ..Vad är det värsta som kan hända, just med bloggen. ?!

    Jag har samma tankar om väldigt mycket och jag förstår dig precis, tror jag!!! 🙂

    Lycka till Sofie, Kram Hanna

  5. Anna

    Tycker du är superduktig och förstår dina tvivel, det har man alla. Viktigt att ändå skriva ner målsättningar, och varför man bloggar så har man det att gå tillbaka till de dagar man tvivlar.

    Stor kram och lycka till.

    Anna

Annons
stats